Adisa

Idag har jag spenderat 2 timmar vid mammas grav alldeles själv. Det var lika skönt som det var jobbigt. Att dessa tårar aldrig tar slut? Och samma fråga rör sig i mitt huvud varenda gång jag sitter där vid graven; "Varför just hon av alla 7 miljarder mnniskor på denna planet? Varför?".

Nä, nu ska jag inte bli känslomässig här på bloggen. Det räcker för idag. Nu ska jag ta fram ciggen och kaffet och läsa kurslitteraturen som jag skjutit på i alla evighet.