Adisa

Jag hatar när man drömmer något jättebra/dåligt och helt plötsligt vaknar ur den drömmen och inte har någon aning om det man drömt är sant eller inte. De sekunderna det tar och fatta det är omtumlande.
Som idag, jag drömde att jag var blind, och tro mig, det var skitäckligt, jag gick runt och hörde alla men såg ingen, det var hemskt! Och mitt i drömmen vaknar jag och jag ser bara mörker. Så jag fick för mig att jag var blind på RIKTIGT så jag började skrika så högt jag kunde, innan syrran sprang fram till sängen och ruskade om mig.

Jag glömde visst att öppna ögonen... :)
Tack och lov är jag inte blind. Nu uppskattar jag synen ännu mer haha.